Igår var totalt magiskt. Jag har inte varit så lycklig...någonsin tror jag.Vi började kvällen på Palace. Väl där var det väl inte sådär extremt kul men vi dansade lite där och så. Sen får jag en bright ide, vi kan ju springa över till Otten!Så vi gjorde det.Och det är jag extremt glad för.Det första jag ser när vi kommit upp för trappan är Mr. Cool, den söta pojken jag hade ett enormt crush på i tvåan på gymnasiet. Fortfarande asfejn.Sen tassar vi iväg och dansar lite.Och jävlar vilken uppmärksamhet vi fick när vi kom igång. Älskar uppmärksamhet. Älskar när söta pojkar står och tittar på mig när jag dansar. Sån egoboost! I need that.Sen sprang jag på Mr.Pimp Han är tydligen inte sur. Det är bra, tror jag. Jag fick dricka.Och jag tror att jag kjäkte lite på balkongen också. Men det gör fan inget. Det var bara lite. Haha. Bumbii blev inte så glad. Hon stod precis brevid. Ah. Jag vet att det jag skrivit inte låter magiskt på något sätt men jag tror att bakfyllan snott alla mina vackra ord och förmåga att få ihop något bra. Jag kan verkligen inte beskriva det jag kände igår. Det var som jag var fri. Jag hade inte ett problem i hela världen. Ingen ångest kunde röra mig. Ingen panik någonstans. Det var jag, Bumbii, dans och underbar musik. Och såklar söta pojkar men de är bara ett plus.Och jag gjorde säkert bort mig totalt men det skiter jag fullständigt i. Jag hade grymt kul!Men ah, Bumbii... Mr. Cool. Jeeeish. Han är ju fin eller hur? Fast han såg konstig ut utan keps. Nä nu ska jag mata katten. Jag hoppas verkligen inte att det här var en engångsföreteelse. För jag vill så gärna vara sådär glad igen. Lycklig. Pure lycka. För en gångs skull.