Sis kommer snart för att fira min födelsedag. typ 4 månader för sent men ändå. vi ska äta tacopaj och bara ha allmänt mysigt. och så ska jag få pengar. lycka. det var meningen att vi skulle köpa en skiiit läcker festklänning för dem. men sen ändrade jag mig och ville ha ett par sexiga skor istället. men nu är jag grymt inne på att köpa en digitalkamera istället. så jag kan ta mina älskade bilder.och ta bilder på mina älskade.skor har jag ändå mångder av just nu.och klänningar finns det fler chanser att köpa.en kamera känns helt rätt!

"Om du älskar en levande varelse ska du skänka den friheten. Om den återvänder till dig får du behålla den för alltid. Om den inte gör det har den aldrig varit din."

jag har ett stort problem. visseligen ett i-lands problem. men ändock ett stort problem.jag har inget att ha på mig ikväll.jag skojar inte när jag säger att jag gått igenom h e l a min garderob.och inte ett ynka plagg har jag som är fest.blä.får väl ha mina gråa jeans och min magtröja. lite väl somrigt kanske men ah, jag har inget annat val!

ingen som vet

jag är lite förvånad över att jag andas faktiskt. jag måste rökt över 4000 cigaretter igår. känns så.och min lever kommer förmodligen krevera ikväll. illa.men nu, med en liter mjölk och en macka med skagenröra í magen är jag nästan människa igen.visst jag mår inte kalas.och allting är lite suddigt.men jag mår inte illa längre iaf.det är fan jobbigt att ligga på topp.och ikväll kommer inte bli lätt om jag känner mig och mitt sällskap rätt.jisses.

jag vill bara ringa upp dig och skrika NEJ. du har så jävla fel. men jag vet att jag inte kan få dig att förstå det. så istället kryper jag ihop under täcket och somnar med snö i hjärtat.

det känns som om jag börjar tappa greppet lite. allt bara snurrar.dessutom kan man inte lita på folk. inte på någon. de snackar skit om saker de inte ens vet något om. och om du ger dem lillfingret så tar de hela armen.det är tråkigt.att samma kväll tappa förtroendet helt för två personer som betytt oerhört mycket var lite smärtsamt faktiskt.och så börjar jag tyvärr tvivla på de andra i min närhet.usch.varför är allting så svårt?nu ska jag träna bort min ångest och de svarta tankarna. bara springa några mil så är jag på topp igen.puss o kram.