Kom på idag att jag inte har kluddrat på tre månader. Inte ett ord har jag skrivit i mitt fina rosa block. Inte en tanke har blivit förevigad, känslorna finns inte på papper. Lusten att skriva har försvunnit. Botta. Visst, har skrivit lite här men det är bara tidsfördriv, det andra var äkta. Jag har förlorat en bit till.Missade Snook igår. Trodde det var idag. Jävla skit.Jag vet inte vad jag ska göra ikväll. Hej ångest. Sitta inne utan mänsklig kontakt är någonting som inte finns på kartan.Måste.Träffa.Folk.Cutie är sjuk och orkar inte gå ut. Han fick min förkylning. Och så skulle nog hans son vara hos honom. Blöh. Jag säger ingenting, barnen är viktigast, alltid, men jaaaaaag då? Ge mig närhet.Får inte tag på Bumbii heller. Dumma dumma. Vi skulle ju ha mössorna och allting? Belli ledsen. Hej panik.What to do? Alla mina instinkter säger till mig att det skulle vara urbota jättedumt att ringa till Mr. Drugdealer. Dels för att Cutie skulle bli mindre glad, dels för att jag inte vill bli mer tänd på honom än jag redan är. Men jag behöver honom. Nej, jag behöver någon. Någon som kan köra kängrumetoden med mig tills jag blir frisk och glad igen. Men det kommer jag nog aldrig bli igen.Inte som förut.Jag är för söndertrasad, har tappat för många bitar.Jag skriver ju inte ens längre...

Underbara Ingram Hill och Rascal Flatts svävar ut ur hörlurarna zebrafilten värmer och apelsinjuicen släcker den värsta törsten.Jag lever trots att feberfrossa, halsont och huvudvärk huserar i min kropp och jag inte har någon som håller om mig. Desperat efter närhet, javisst, det visste ni redan.Saknar Cutie, saknar hans kroppsvärme men mest av allt saknar jag hans armar om mig. Jag utnyttjar honom för att få det jag behöver. Närhet och redbull&vodka dimma. Han har nog inte något emot det skulle jag tro. Fina lilla Cutie.Mr. Drugdealer ringde förut. Han är farlig. Jag älskar hans röst, alla hans uttryck, hans puuuhf. För att inte tala om hans leende, hans attityd och hans ord. Jag mår så bra när jag är med honom. Beroende av honom. Dåligt.Mamma, få mig sluta! Jag skulle kunna knarka honom. Sasha ner honom i småbitar och snorta upp honom i näsan. Vilken drog. Vill träffa honom ikväll. Fast det ska jag inte. För det är inte bra. Droger dödar.Funderar på att kila bort till Cutie ett tag men tippar på att hans flickvän är där nu. Suck.Och Mr. Drugdealer. Ja. Nej. Nej. Nej. Inte bra. Sluta.Jag borde helt klart försöka bli av med mitt närhet och uppmärksamhetsberoende.

Kaoset tar över mitt liv, sveper undan allt annat. Mörkret våldtar mig. Jag behöver närhet och uppmärksamhet för att kunna andas. Jag vet att jag är krävande och irriterande när jag vill ha dig nära nära hela tiden, när jag blir svartsjuk på de andra som får din uppmärksamhet, förlåt mig, men jag behöver dig.Jag behöver de andra också, de gräver fram de små ärliga skratten som ligger begravda djupt inne i mig, de får mig att känna mig en smula värdefull när de tar min hand eller ger mig en puss, trots det är de skadliga för mig. På lång sikt iaf. Fuck 'em. Lägg inte alla ägg i samma korg. Inte blir sårad. Lämna, inte bli lämnad. Igår var förvirrade, det hände så mycket men det hände ingenting. Mr. Pimp är arg på mig, tror att det har med Cutie och Mr. Drugdealer att göra. Ska försöka prata med honom idag om han är på Otten.Mr. Drugdealer light-hånglade upp mig när Cutie satt brevid och markerade revir ännu mer när han såg att Cutie pussade på mig och höll mig i handen så han slängde ur sig att vi hade knullat. Och? sa Cutie. Lövly pojke. Förmodligen sa Mr. Drugdealer en hel del annat också men jag hörde inte riktigt vad Cutie mumlade i slutet. Sömntuta.Hans äckelvän borde kastreras. Ta ett nej ffs. Låt bli min kropp. Försvinn ur sängen. Ingen trekant. Äckel. Mr. Mighty var på Otten igår förresten. Jag vet inte hur det känns faktiskt, men ganska mycket som att tappa sin stora påse med godis på vägen hem från affären typ.Kaos kaos kaos.Och en massa strul med alla pojkar i mitt liv.Det kunde ju varit bättre.

Har ingen aning om vad jag ska skriva. Jag är förvirrad, aldrig har jag varit så full av tankar och känslor samtidigt som jag är tom och likgiltig, inget spelar roll. Ni säger att jag försvinner bort från er, att ni inte når mig längre, det är fel, det är ni som glider längre och längre bort ifrån mig.Jag vill bara skrika till er att inte lämna mig, att jag inte vill leva utan er, men jag har glömt hur jag gör om tankar till handlingar.Jag är rädd, så jävla rädd. Klarar inte av ensamhet. Droga mig, knulla mig, skada mig, gör vad du vill, bara jag slipper vara ensam. De utnyttjar det, jag skiter i det. Jag kan andas utan glassplitter när de är nära. Men det gör ont att veta att man inte är värd ett skit. Vad de tycker spelar nada roll. Men jag vet. Jag är ingenting.Jag är trött. Trött på ensamhet. Trött på att andas. Trött på sprit även om den är magisk. Trött på att ingen förstår min version av lycka. Men det är okej, jag förstår inte er heller. Men jag klankar inte ner på er, så sluta tjata om allting, sluta predika om vad som är dåligt för mig, jag kan avgöra det själv. Min kropp, mitt liv. Luften är äcklig och jag kan inte andas. Vill inte. Jag är äcklig. Tankar och ensamhet kväver mig långsamt.Ge mig tio stilnoct och låt mig sova.

Woho, hon är vaken.Otten igår.Jag, Mr.Pimp, Cutie och Kale. Bästa pojkarna att gå ut med. Försökte sälja Cutie till någon brud men han tittade på mig med hundögon så jag behöll honom för mig själv. Mr. Pimp frågade om i onsdags. Jag svarade. Han och Cutie lackade ur totalt och ringde upp Mr. Drugdealer. Jajjks.Jag är glad att jag inte är honom.Inte mycket att ha på Otten igår, bara korta blonda äckliga vider som var för fulla för att förstå ett nej. Fast det var bra musik. Och roliga brudar. Hittade en på golvet. Stackarn. Haha. Efterfest hos Cutie. Mr.Pimp åker hem och sover vid fyra. Kale somnar i soffan vid halv fem. Ligger på Cuties köksbord och snackar med honom medan jag röker upp hans cigg. Helt out of the blue ber han mig att aldrig mer träffa Mr. Drugdealer. What to say, what to do? Awät inte. Jag lovar inget.Mat känns som en jättebra idé nu. Sen dusch. Sen vila. Sen ut. Sällan.

im in some deep shit here.berättar när jag återfått medvetandet.fan oxå...