Jag är arg. Inte på något speciellt. Inte på någon speciell. Bara arg.Ilskan kryper i mig och jag kan inte sitta still. Jag försöker plugga ändå. Försöker med svenskan. Förstår ingenting av stilistiken och blir frustrerad.Boken åker i golvet.Psykologin förstår jag men blir bara depp när jag känner igen symptom efter symptom på-det-som-jag-inte-är.Boken åker i golvet.Och så fortsätter det. Till slut ligger alla böcker på golvet och jag under täcket och mår inge vidare alls. Hur ska jag kunna plugga fucking jävla stilistik när jag mår så åt helvete dåligt? Det är ett rent under att jag ens pallar att krypa till skolan om dagarna och då ska jag ha hundramiljoner jobbiga uppgifter att göra när jag kommer hem också? Logiskt. Mycket logiskt.Men bara att bita sig i läppen och fejka orken. En månad kvar. Sen resa. Kanske jobb.Balklänningen är fixad nu i alla fall så ett orosmoment mindre. Eller nästan. Jag kan inte välja mellan de två som jag valt ut. En svart med vitt mönster på som jag är förälskad i eller en helsvart sak med kjol att dö för och jag ser typ helt okej ut i. Hhmm. Pappa och plånboken ska följa med med imorgon och betala den. Vilken det nu blir. Svårt svårt. Morr. Nu är mediakommunikationen nästan klar iaf, bara en punkt kvar nu och den ska jag prata med läraren om imorgon. Litet framsteg.Kvällens aktiviteter kommer vara att skriva klart hobbyreportaget (sjukt att kalla självskadebeteende för hobby men men...) dricka sjuttiofem koppar med te, hata mig själv väldigt mycket, skriva och färga håret blått. Eller delar av det. Eller kanske orange?Whatever. Livslusten är körd i botten och jag är svag och vill ha min Bumbiibjörn här. Soetnövs också. Fast egentligen så vill jag aldrig mer träffa honom för han är ett jävla svin och fyfan vad jag hatar honom och jag tänker inte svara när han ringer så kan någon snälla säga åt puckot att SLUTA RINGA!Nu pallar jag inte mer, ses kanske hörs kanske och hejdå.Btw. Malmö vann sin match och IFK Norrköping förlorade. Tiptop.